fridadetarjag

Allt blir bra

Kategori: Ledsamt

Jag har varit lite nere ett bra tag nu. En massa i skolan, en massa energi har lagts på personer som verkligen inte förtjänar den energin. en massa frågor har poppat upp i mitt huvud. Vad vill jag göra med mitt liv liksom? Jasså, inte bli geografilärare? Nejmen, vad bra att jag sliter mitt hår dag ut och dag in, just för att bli det.
I alla fall. Förra helgen var jag i London med mina bästa. Det var ur bra som helst, men väldigt intensivt och har liksom inte hunnit återhämta mig därifrån. har liksom känt mig sådär ressvettig en hel vecka. Förkyld och jävlig dessutom. Att den där jäkla Fårö-rapporten upptog all min vakna tid var inte direkt någonting jag blev piggare av direkt.
Men sen bestämde jag mig för att åka upp till Dalarna ändå. hade egentligen kanske inte tid med det. Men nu i efterhand var det så himla värt. Att få springa i naturen. Känna doften av vitmossan, höra fågelkvittret. Flåsa, pressa och kämpa i uppförsbackarna, för att sedan kunna släppa loss nedför i en jäkla fart. Det är en känsla jag verkligen saknat och som jag nu fick uppleva igen. Och jag njöt av den känslan. Jag var så himla glad att jag Kände så. Att det dessutom pågick ett EM där Gustav var med och jag var del av en euforisk publik, som skrek och hoppade och var så sjukt bervös om vart annat. Det var känsla helt enkelt. Sen somnade jag baksätet på vägen hem. Sådär totalt utmattad, varm om kinderna men ändå sådär sjukt nöjd. Det var så länge sedan. OCh jag är så glad att den känslan ändå finns där. Nu blev jag så sugen på att åka norr ut nästa helg igen! Får se! I alla fall tror jag på det här med träning och endorfiner. Och på naturens helande kraft. Nu blev det sjupt. Bäst att jag slutar!
Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här: